Archive for oktober, 2009

Allt går att sälja med … påståenden

oktober 26, 2009

Att påstå att olika livsmedel har hälsobefrämjande egenskaper verkar bli mer och mer populärt hos tillverkarna. Hälsopåståenden som att omega-fettsyror kan bidra till bättre syn och ökad hjärnverksamhet eller att steroler och stanoler sänker kolesterolnivåerna i blodet är exempel  som förekommer flitigt i marknadsföringen. Detta är visserligen ingen ny kritik, men nu händer det saker. Livsmedelsverket berättar att European Food Safety Authority (EFSA) nu har beslutat sig för att sätta ned foten och förbjuda hälsopåståenden som inte är vetenskapligt grundade. Det första exemplet med omegafettsyrorna är nu ett osant och därmed förbjudet påstående. Det andra som beskriver vissa fettsyror som kolesterolsänkare är vetenskapligt belagt och därmed är det fortsatt okej att kommunicera just detta.

I EU:s lista finns sju godkännanden och 16 icke-godkännanden, fler granskningar i ärendet kommer framöver.

Pialena Krischél
Pr-konsult

Annonser

Äkta vara – fundamentalism eller kvalitetskoll?

oktober 23, 2009

Diskussionerna om Mats-Eric Nilsson och hans bok Den hemlige kocken har länge debatterats flitigt i medier och runt middagsbord. Mycket positivt har sagts men även kritiska röster har höjts. En av de sistnämnda är journalisten Karin Ahlborg som i en artikel i Aftonbladet hävdar att konsumenterna blir lurade av Mats-Eric och hans jakt på E-nummer. Citygross har nu gått ut med en märkning som vägleder kunderna till vettig mat, alla E-nummer med ett fåtal undantag, är portförbjudna i matvarukedjans sortiment. Märkningen är signerad Mats-Erik Nilssons företag Äkta Vara. Enligt Ahlborg skjuter de två aktörerna över målet då ett flertal ”oskyldiga” produkter som exempelvis askorbinsyra, som numera är begåvat med ett E-nummer, faller under bilan. Frågan är om den rådande diskussionen kommer att växa och utvecklas till ett mer nyanserat spörsmål om vad vi stoppar i oss och hur vi benämner detta.

Eller är det så att svart eller vitt alltid är roligare än gråskalan?

Pialena Krischél
PR-konsult

@IHannes82

oktober 22, 2009

Disruptive Medias Really Realtime Conference som hölls i tisdags (den 20 oktober) uppkom en debatt om Vem man är på Twitter? En panel bestående av representanter från Tre, Dramaten, Thomas Cook och Viasat samlades under parollen ”Better business communication through realtime social media”. På scen befann sig alltså representater för företag som arbetar intensivt med sin närvaro i sociala medier.

En av de första diskussionerna som kom upp handlade om man som kund ville bli ”vän” med ett företag? Vare sig det är på Facebook, Twitter eller annat finns det idag tvivel om HUR man faktiskt ska attrahera ”followers”, ”fans” eller ”vänner”. Vad kan företaget tillföra vänskapen? Vad ska man som företag skriva om? Mona Wallin från Dramaten uttryckte det bra: ”En del i att vara vän är att dela med sig av det man gör”. Enligt denna paroll borde det alltså vara ok att skriva om lite allt möjligt – relationen företag/kund stärks av konversationen!

Nästa stora fråga berörde ämnet VEM man är på Twitter? Är man sig själv eller sitt företag? Flera av medlemmarna i panelen twittrar både för sitt företag och sig själva? Hur blir då relationen till ens ”followers” när man stängidgt växlar mellan privat och företag? Panelen verkade övertygad om att det finns en skillnad på ens företagsperona och ens privata dito. @dramaten och @monawallin är ett bra exempel (jag gillade verkligen Mona). Hon lyckas med att personliggöra Dramaten genom @dramaten, men går inte över gränsen till att bli @monawallin. Snarare anser jag att @dramaten stärks av Monas ”privata” twittrande.

Nu blir det riktigt meta: Hur gör man då om ens twitterperson blivit ens ”företagperson”? Flera svenska privata twittrare ligger runt 2000 followers och de är där som sig själva. Deras privata konto har blivit deras varumärke, deras företagpersona om man så vill. Hur gör man då om man vill privatisera sig, uttrycka ”egna” åsikter och skriva flamisgare än vad som stämmer in med ens twitterpersona?

Ett enkelt sätt är att helt enkelt skapa ett låst konto där du måste godkänna de som följer dig. Jag vet flera som gör detta.

Men! Under de senaste dagarna har jag sett ett tredje sätt: att skapa ett konto med samma namn som ditt eget och lägga till ett ”i” framför, ett I som i engelskans jag. I:et blir en markering av att det är ”jag” och inte ”varumärket” som skriver. Det blir mer av, den numera klassiska och omdebatterade, ”vad åt du till frukost”-tweeten. Hittills har jag bara sett fåtalet exempel på detta, men jag undrar om det kommer slå igenom? På ett sätt tycker jag att charmen med Twitter är just balansgången mellan det personliga och det företagsmässiga, det privata och det offentliga, det diskbänksrealistiska och det pretentiösa.

Jag följer utveklingen med spänning. Om ni hittar fler exempel på ”I”-konton hör gärna av er, här eller på @pratpr.

I Claudius - @Claudius personligare twitterkonto

I Claudius - @Claudius personligare twitterkonto

Valet 2010: Sociala vs traditionella medier

oktober 21, 2009
Olika plattformar för social mediekontakt

Olika plattformar för social mediekontakt

I måndags kväll arrangerade Svenska PR-företagen en debatt på Pressklubben i Stockholm om hur det nya medielandskapet och hotet om tidningsdöden kommer påverka journalistiken och pr-branschen. I panelen satt Anna Serner från TU, Niklas Svensson från TV4 som driver politikerbloggen, Rolf van den Brink, bloggare och journalist och Gabriella Finnborg, pr-konsult och vd för Prat PR.

En av flera frågor från moderator Åse Lidbeck handlade om bloggarnas betydelse ”Är den tredje statsmakten på väg att spela ut sin roll, och vad har det för betydelse för demokratin?” Panelens åsikter ventilerades och vi var inte helt överens, mer än i frågan om bloggarnas betydelse för utgången av valet i Sverige 2010. Här var panelen enig om att sociala medier inte kommer att få samma betydelse som i USA. Barack Obamas valseger blev helt klart ett genombrott för sociala medier, ”Obama har gett sociala medier en högre röst”.  Obamas twittrande gav sociala medier ett ansikte utåt just därför att det uppmärksammades rejält i gammelmedia.

Trenden visar att det blir allt viktigare med sociala medier och i takt med allt fler användare får det en ökad roll. Jag är dock övertygad om att de traditionella medierna fortfarande kommer att ha en avgörande betydelse för valet 2010 när det gäller vilket parti man ska rösta på. De svenska politiska partierna har imponerats av Obamas kampanj och inför det svenska riksdagsvalet kommer de att satsa på allt från bloggar till YouTube och sociala nätverk för att föra ut sina budskap. Och det är bra. Debatten behöver föras i flera forum, både i den digitala och i den fysiska världen. Sociala medier kommer definitiv att spela en roll, inte minst därför att journalister använder det för sin research och informationsspridning. Hälften av Sveriges journalister twittrar, men andelen twittrande svenskar är fortfarande lågt, ca 70 000. Detta kan jämföras med Aftonbladet.se som har 3,8 miljoner unika webbläsare per vecka.

Och om man betraktar Internet som ett forum, ett enda socialt media, så kommer vi definitivt att se mer opinionspåverkan den vägen. Här har redan enfrågepartier som Piratpartiet visat på framgångar. En viktig fördel med Internet är just den direkta interaktiviteten. Det saknar traditionella medier (Radio, TV och tidningar).  Att engagera handlar om att göra budskap tydliga, att hitta den där rätta känslan som får folk att själva vilja sprida budskap vidare eller själva trycka upp kampanjaffischer. Så länge politikerna kör med samma retorik och kampanjer, applicerat i nya kanaler kommer vi inte se någon Obama-effekt i Sverige.

Så även om de svenska partiernas valstrateger har varit på träningsläger i USA för att lära av Obamas kampanjexperter så är jag övertygad om att väljarna slutligen lägger sin röst på vad de ser och hör på TV eller vad de läser om i tidningarna. Journalisternas roll som tredje statsmakt kommer fortfarande att ha en starkt avgörande betydelse för valets utgång. Men i framtiden kommer fajten att bli tuffare.

Stjärnkonsulternas marknad?

oktober 21, 2009

PR-branschen har inte lika många ”stjärnor” som reklambranschen. Jag tror mig veta att så varit fallet under en längre tid (jag måste tillägga att jag är relativt nybakad som konsult). Reklambranschen är bättre på att födda stjärnkreatörer. Den där kreatören som ensam kan locka till sig mängder av kunder. En enkel googlesökning ger mängder av träffar och alla syftar till reklamare.

Visserligen har det alltid funnits stjärnkonsulter även inom PR. Tänk Jerry Bergström, Peje Emilsson eller Anders Halvarsson. Skillnaden är dock att det, rätta mig om jag har fel, känns som om dessa blir bedömda lika mycket utifrån parametrarna affärsmannaskap och förmåga att skapa och sedan driva ett framgångsrikt företag. Lite mer klassiskt manligt ryggdunkande liksom.

Jag tycker mig däremot märka en skillnad på senare tid. Jag skulle vilja spåra ändringen i stort sett enkom till Social Medier. Här finns (äntligen?) en arena för PR/kommunikation/sociala medier/strategi(what have you)-konsulter att synas mer påtagligt. Vägen från konsult till konsument krymper markant och de råd som ges får mer direkt(eller i alla fall synlig) effekt. Framförallt blir konsulterna SYNLIGA. Konsulterna har tagit steget från backstage ut på arenan. De blir enklare att se huruvida de var bra. Råd som ges kan mer ofta än förut spåras till hur ett företag/organisation/person/ beter sig och för sig i de sociala medierna. Korrelationen råd/action blir mer synlig för alla. Jag gillar det, bort från Hokus Pokus, Hysch Hysch, Puppet Master, Spinn, Fad King etc. Transparens är ett ord på de flestas läppar, och det bör väl gälla PR-branschen likväl som de företag vi konsultar för?

Det är, i synnerhet eftersom vår bransch i stor sett saknar gemensamma mätmetoder, svårare inom PR än reklam att se direkt samband mellan en enskild konsults arbete och ett lyckat arbete. Men, det blir lite enklare när det kommer till konsulter som arbetar och intresserar sig för sociala medier.

Johan Hedberg, Brit Stakston, Niklas Strandh, Jerry Silfver, Judith Wolst. Listan kan göras längre på ”PR”-konsulter som antingen rekryterats på grund av sitt eget varumärke inom SoMe eller stärkt sin egen byrås varumärke genom det samma. Johan Hedbergs Early October köptes upp av Springtime, Niklas Strandh lierade (?) sig med JMW, Jerry Silfwer är Dr. Spinn, Judith Wolst är Online PR och Brit Staktson är ”Fröken transperens” (Citat från Realconf).

Det ska bli mycket intressant att se vad detta får för konsekvenser för byråerna och branschen i stort. Är vi på väg mot ett ökat kringhoppande? Kommer konsulter stanna än kortare på respektive byrå? Kommer konsulternas varumärken bli större än byråernas? Vad tror ni? Diskutera med oss här eller på twitter.com/pratpr.

Edward Bernays - innan sociala medier

Edward Bernays - innan sociala medier

Kommunikationskonsultmöte i London

oktober 19, 2009

Representanter från Porter Novellis globala PR-nätverk träffades förra veckan i London för att diskutera vad som händer i de olika marknaderna i Europa, Mellanöstern och Afrika. Prat PR representerade Sverige och i övrigt var cirka 30 kommunikationskonsulter samlade för att gå igenom trender och strategier  inom de olika marknaderna. Det fanns inget tvivel om alla deltagarnas engagemang och övertygelse i detta multikulturella forum – tillsammans är vi starkare – men vi måste jobba lokalt. Det kanske inte låter som en nyhet, men det är lättare sagt än gjort. Det är avgörande att verkligen träffas fysiskt över gränserna. Många säger att de jobbar globalt, men i själva verket är den globala kontakten i ett nätverk bara en e-mailadress. Kommunikation handlar till stor del om förståelse och förstår vi inte varandra kan vi inte heller lyckas i vårt kommunikationsarbete.

De flesta länder som var representerade på mötet har känt av den ekonomiska krisen, men det finns många länder som ser en ljusning. Framför allt klargjorde representanter från Nigeria att den Afrikanska marknaden är enorm med en miljard konsumenter. Där är det helt andra förutsättningar när det gäller kommunikation också. Procentuellt sett har få människor tillgång till internet och tidningar så den absolut viktigaste kommunikationskanalen är att identifiera viktiga opinionsbildare inom olika områden. Allt fler företag har sett den stora potentialen i Afrika och vi befinner oss förmodligen bara i början en mycket stark utveckling på denna heta kontinent.

Emelie Ericson

Kommunikationskonsult Prat PR