Archive for juli, 2009

Semester

juli 22, 2009

Ni får ursäkta stiltjen, men det är faktiskt juli. Det känns lite som om semestern kom precis när vi verkligen hade kommit igång. Vi lovar att komma tillbaka i augusti med så mycket mer av det vi redan hintat om.Vi kanske skriver ibland under tiden, men bara så att ni vet så är vi faktist på semester.

Ha en underbar sommar!

/Prat

Stiltje. Semster. Sommar.

Stiltje. Semster. Sommar.

#Almedalen

juli 10, 2009

Ibland är det fantstiskt hur snabbt saker rör sig idag. Det är klyschornas klyscha men det är fortfarande roligt när det blir övertydligt.

Exempel: Hannes sitter på CSR Swedens seminarium och skriver tweets som taggas med #almedalen. (för förklaring om hashtags och fenomenets slagkraft under Almedalsveckan, läs Brit Staktons inlägg här) Efter seminariet skriver Hannes ett blogginlägg där han skriver ner några reflektioner och skriver en #almedalen-taggad tweet om att han bloggat. Två timmar senare får Hannes en förfrågan om att skriva en debattartikel med tankar om seminariet.

Snabbt.

Det finns, naturligtvis, både positiva och negativa saker med detta. Positivt – information sprids, åsikter sprids, jag kan genom väldigt enkla medel nå ut med det jag vill säga. Negativt – informationshetsen gör att ett flertal människor hastar igenom texter av alla de slag eftersom man vet att det kommer en ny text alldeles snart. Man har ju typ 145 items i sin google reader!

Detta leder till att man ofta inte tar sig tid att faktiskt läsa det som står. Man skummar, hoppar stycken man inte fastnar för direkt och skapar sig ibland en felaktig bild om vad det faktiskt är personen i fråga vill säga. Inget nytt, men det blir ibland väldigt tydligt.

Jag fick även under Almedalsveckan en tweet skriven till mig som löd ”Tittar inte på TV. Följer inte i tidningarna. #Almedalen straight från din twitter räcker. Långt. Längre. En komplimang.” Det finns fler exempel på liknande åsikter. De 140 tecken långa inläggen verkar alltså vara nästan uppskattade som de längre analyserande inläggen.

Smabbhet var ordet.

Hur tänkte Stampen nu?

juli 6, 2009

Stampen, en av Sveriges största tidningskoncerner och vars koncerncehef Thomas Brunegård vi hade här på en Pratstund i våras, har beslutat sig för att stödja ACAP eller Automated Content Access Protocol. En teknik som tillåter dem att bestämma om det material de producerar ska indexeras av sökmotorer som Google eller Bing.

– Genom att stödja ACAP markerar Stampen och våra kollegor i mediebranschen att redaktionellt innehåll har ett värde och att vi som bransch måste värna om det. God journalistik kostar pengar och vi måste finna vägar att få större kontroll över hur vårt redaktionella innehåll används, säger Tomas Brunegård, koncernchef i Stampen-gruppen i en pressrelease som skickades ut i morse.

Med ”används” måste initiativtagarna World Association of Newspapers mena spridning, och spridning av det man gör vill man väl absolut inte ha. Eller? Enligt mig är det en väldig sticka huvudet i sanden-teknik – vi vill inte vara med, alltså ser vi till att bara de som verkligen verkligen vill hitta oss kan hitta oss.

Vad kan de tjäna på att inte få trafik till sin sida? Jag antar att det är fler än jag som letar efter information primärt genom sökmotorer. Jag går sällan till en tidningssida och använder tidningens egen sökmotor av två anledningar: de är ofta sämre och de ger mig, naturligtvis, bara träffar från den tidningen. Eftersom jag personligen vill ha lite bredd i mitt informationsintag använder jag därför sökmotorer.

Hur som helst ska det bli intressant att följa om utvecklingen går åt det håll som exempelvis Dagen.ses Emanuel Karlsten spår. Kommer de tappa ca 126 000 läsare i veckan?

Upplands Väsbys resa från förort till stad

juli 6, 2009

Under Almedalsveckan närvarade jag under onsdagen på ett seminarium anordnat av Upplands Väsby kommun, en föredömligt kort sammankomst om kommunens framtida planering ”En hållbar utvecklingsresa från förort till stad”. Upplands Väsby är i flera hänseenden i en förändringsfas både strukturmässigt inom kommunen men även på  bygg- och infrastruktursplanet. Förorten ska bli en stad, Väsby stad med en blandad boendemiljö och ett välkomnande klimat för företagare. Benen i omstruktureringen är enligt Johannes Wikman, kommunikationsstrateg på Upplands Väsby Kommun, Väder, Vägar, Vatten och Vision. En bra kommunikationsstruktur med bla spårtaxi, en vattennära bomiljö i Väsby sjöstad, varierande klimat med möjligheter till skridskoåkning och bad beroende på årstid och klara visioner för framtiden.

Kommunen bygger bland annat om gamla befintliga bostadshus och gör dem tillgängliga för folk med funktionshinder vilket de verkade stolta över. Märkligt då att de hade valt en båt med skyhöga trappsted och trösklar i mängd för seminariet, intresserade med funktionshinder göra sig icke besvär på denna framställan men de får gärna bo och betala skatt i Väsby stad.

Väsby stad finns inte enbart som en bildlig upplevelse för ögonen, detta framtidsprojekt även låter. En man med klara Örebro-ön pratade på ett ljudspår med glada fiolslingor och med tillkämpad stockholmska om staden där färgstarka människor möts.

Pia-Lena Krischél
Kommunikationskonsult, Prat PR

Upplands Väsby - vid mälaren

Upplands Väsby - vid mälaren

Har Bard extra hög debatt-kompetens?

juli 3, 2009

Alexander Bard och hans kompisar från Liberati skötte kuppen hyfsat sofistikerat när tog över frågestunden på pr-byrån Westanders seminarium ”Kommer de traditionella debattsidorna att berikas eller utkonkurreras av sociala medier?”.

Det är en vedertagen teknik här i opinionsbildarnas paradis att föreläsare/debattörer på podiet samarbetar med sina organisationskompisar som sitter i publiken, och så fort det blev publikfrågor såg Liberati-människorna i publiken till att samtalet i stället kom att handla om digitalisering av offentligt material. En gäsp-fråga tycker jag personligen.

En intressantare diskussion på scenen (med förutom Bard även Zaida Catalán, Miljöpartiet, Lotta Gröning, Expressen och PM Nilsson, Newsmill) handlade om ”skriftspråksmänniskornas revansch” (för övrigt ett typiskt Bard-ord). Explosionen av interaktiva webbmedier leder till att social kompetens tappar i värde, och i stället blir det allt viktigare att kunna uttrycka sig i skrift. Något som många tycker är svårt, vilket kanske leder till ny teknik som gör det möjligt att prata in text på datorn (kanske ett typiskt Bard-önskemål?). Finns begreppet WQ (written quotient, dvs en skriftlig version av IQ och EQ)?

Alexander Bard, på Westender PR´s seminarium under Almedalsveckan

Alexander Bard, på Westender PR´s seminarium under Almedalsveckan

Själv vill jag gärna – efter 17 år som journalist – tro att jag har hög WQ. Till exempel tycker jag att rubriken på Westanders inbjudan till seminariet är dålig. För lång,  knölig ”kommer-att”-konstruktion och fikonspråk. Vem säger ”utkonkurreras”? Absolut ingen! Seminariet däremot var ett av de bästa jag besökte under tre dagar på Almedalen. Det var intressant i cirka 1, 5 timme (och det var inte bara hett ute, det regnade också!). Till stor del berodde det på Alexander Bards förmåga att skapa underhållande debatt. För visst har han ovanligt hög DQ (debatt-kompetens)?

Eva Kjeller
Kommunikationskonsult, Prat PR

Alexander Bard - i färd med att via sin DQ

Alexander Bard - i färd med att visa sin DQ

Vem bör påverka vem?

juli 2, 2009

Är nu tillbaka efter intensiva dagar på Gotland under Almedalsveckan. Bland annat besökte jag i tisdags seminariet ”Maten påverkar – påverka maten” som arrangerades av Sveriges Konsumenter och  Folkbildningsförbundet. Hmm…jag är osäker på om det var den gratis morotskakan som lockade allt folk eller om det var ämnet i sig. Lokalen överfylldes snabbt!

Sveriges konsumenter passade på att presentera en undersökning som säger att en av fyra köper minde nötkött idag än tidigare, att 85 procent väljer ekologiska varor och att mer än 40 procent försöker påverka livsmedelspolitiken med sina matinköp. Spontant känns alla siffror nästintill orimligt höga. Men stämmer detta – då är Sverige definitivt på rätt väg! Då jag själv är smålänning kan jag inte låta bli att känna stolthet när jag hör att 45 procent av smålänningarna har köpt ekologiska varor det senaste året jämfört med 20 procent av norrlänningarna…

Panelen bestod av fyra engagerade lobbyister. Cristina Gaitan från organisationen SlowFood höll en låg profil och gjorde inget starkt intryck på mig.  Däremot gillade jag Karin Gardell som är en av grundarna till konsumentföreningen Medvetna Matval – lite lagom naiv och med klassisk Maud-retorik lyckades hon charma publiken.

Miljökämpen Stefan Edman hade flera bra poänger och hela diskussionen lyfte när han tog upp vem det egentligen är som ska påverka vem för att vi ska få mer miljövänliga matvaror i butiken. Är det butiken, bonden, livsmedelsföretagen eller konsumenterna?? Jag gillade skarpt förslaget om att alla livsmedelsbutiker bör ha utbildad expertpersonal (liknande Systembolaget) så att man som konsument kan få hjälp, råd och vägledning om man vill köpa ekologisk, rättvisemärkt eller klimatsmart mat. I min lokala ICA-butik hittar butikspersonalen knappt var varorna finns om man frågar…

Stefan Edman (bild från stefanedman.se. Foto: Jan Töve)

Stefan Edman (bild från stefanedman.se. Foto: Jan Töve)

Skarpast var dock Carl Schlyter (EU-parlamentariker för MP) som med sina rappa kommentarer och breda kunskap verkligen lyckades inspirera! Åtminstone blev jag taggad att vässa mina egna matinköp. Nästan så att jag ångrar att jag inte gav honom min röst i EU-valet. Men bara nästan. Carls förslag var också att man kan gå ihop 20 kompisar och ”köpa en bonde” och därigenom beställa varor direkt av ”sin egen” bonde. Då slipper man alla transporter, mellanhänder och påslag. Så var är ni 19 kompisar som vill göra mig sällskap?

CSR, värme och vänskap

juli 1, 2009

Idag var jag CSR Sweden´s seminarium ”Företagens roll i samhället – vem driver utvecklingen framåt”. Frågor som skulle betas av under eftermiddagen var exempelvis Vad tycker politikerna om företagens hållbarhetsarbete? och Vad förväntar sig företagen att politikerna ska göra för att underlätta för de företag som är villiga att ta ett ansvar utöver vad lagen kräver? (lång).

Ämnet är intressant, paneldeltagarna var intressanta (däribland Raymond Mankowitz från McDonald’s och Karin Pilsäter, ordf. näringsutskottet), men återigen stod jag framför en panel som tyckte likadant och en moderator som inte högg på ett enda intressant resonemang. Exempelvis fick Markowitz ostört stå och uttala sig om McDonald’s förträfflighet under ca 5 minuter. Detta följdes upp av att Luciano Astudillo (s) berömde Mankowitz och McDonald’s och kallade dem för ett förträffligt företag.

En intressant fråga ställdes från publiken om skillnaden mellan ansvarstagande och välgörenhet. Olle Wästberg, moderator, tappade bort frågan och ordet gick tillbaka till panelen som efter två halvdana svar gick tillbaka till att tala i egen sak.

Det värsta är att jag gillar CSR Sweden. De är en bra organisation med flera bra företag som medlemmar. Tråkigt att den givna frågan som organisationen vill driva uppenbarligen är för viktig för att de ska kunna ta en debatt på allvar.

Corporate Social Reklam?

Corporate Social Reklam?